En tanke, känslor... jag önska att jag inte hade några..

Detta börjar bli svårare å svårare...
Jag försöker å försöker men vad jag än gör så är det på fel sätt?Du får mej att känna mej som en bit skräp och som att inget jag känner och säger är något värt. du får mej att känna att du bara skiter i de.. jag tappar allt , allt som någonsin fanns där. Du förstår inte att de är du som faktiskt börjar att förstöra detta.. jag ger snart upp för de e inte värt de... de e inte värt denna smärtan.. För den börjar bli jävligt jobbig faktiskt.. jag har nog nått en punkt där jag faktiskt inte orkar bry mej igentligen .. men endå är de något som gör att jag inte bara kan ge upp och vad e de?? jag frågar mej själv varje gång men jag får inget svar.. konstigt va?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0