Hatar morgonen.
Skulle vara så otroligt mycke lättare om man hade någon att vakna upp varje morgon. Någon man verkligen tycker om . Det hade verkligen vart så mycke lättare.
Varje morgonen känner jag mig fruktansvärt ensam. Varje morgon vaknar jag upp och inser att de är sant. Pappa finns inte längre. Jag vill inte inse, jag vill ha min Pappa tillbaka!!
Och efter varje morgonpromenad med hundarna kommer jag in på precis samma sätt som då när jag hitta Pappa död. Går förbi hans rum. Hans rum som forfarande luktar Pappa. Jag saknar honom så fruktansvärt mycke, Varför min fina Pappa? Varför?
Det känns lite som om halva mig är död, för jag känner mig inte lycklig längre. Allt är bara ett skal, ett spel. Jag vill bara lägga mig ner varje dag och bara ligga där och gråta och inte göra ett jävla skit. Men så funkar inte livet, Pappa hade aldrig velat de. Jag får hela tänka, Jag är stark och att jag klarar de men vet inte hur länge jag ska orka...
Usch vad jag hatar varje morgon.
Jag vill bara ha min Pappa tillbaka! Jag saknar dig!<3 Love u
Asså ja vill inte va sån eller lägga mig i, men ja har också förlorat en i min familj och jag börja gå till en psykolog som hjälpte mig väldigt mycket.. D kanske är nåt för dig, att kunna bearbeta allting och kunna gå vidare i sorgarbetet, så att allt inte bara stannar upp och man nästan går under i sorgen. Få ur sig all skit liksom, till nån utomstående, vänner är svårare, för om dom inte har förlorat nån, kommer dom aldrig förstå vad du går igenom
Förstår att allt känns mer eller mindre olidligt nu Lina....som att du aldrig mer skulle kunna känna dig lycklig eller glad. Jag vet att det är lite av en "klyscha" att säga att det blir bättre, men det ligger en hel del i det ändå. Jag tycker att du är jättestark som kämpar på som du gör....jag hoppas bara att du har någon som du kan prata när allt känns övermäktigt....det är ju viktigt att du får en chans att sörja oxå. Det är ett måste för att det över huvud taget ska börja kännas lite bättre...
Så det där med att du bara vill lägga dig ner och gråta är ju inte alls konstigt!!
Ta hand om dig ordentligt tjejen...för kba skulle ju va ett riktigt fattigt ställe utan LinaSam har jag förstått! =)
Kram Annelie
