Så länge jag lever, hoppas jag!

Kanske förlåta är ett måste ...


*

Ja nu ligger jag i sängen , som vanligt kommer alla tankar, känslor och allt annat jobbigt upp och jag hatar de! Jag saknar någon, någon som ligger å pussar mej i nacken och säger hur mycke han tycker om mej, varje natt somnar jag sent,oroligt och varje jävla natt drömmer jag massa hemska saker.. Varför? jo för jag kan inte va ensam. Jag hatar de.
Varje dag så hoppas jag, jag hoppas verkligen.. För jag saknar de. Ja vet ni förstår inte vad jag talar om nu men de är bäst så.. att ingen vet så är de som de e liksom..Men ibland önskar jag att allt bara var en av mina mardrömmar och att jag snart ska vakna upp och allt är bra! Men så lätt är de inte, tyvärr..

Jag borde sova nu...

*

Jag har en dröm...

Så länge jag lever, Hoppas jag...

Gonatt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0